Numero
äänestä numerolla
485

Thomas Wallgren

Blogi – Blogg

Wallgrens första maj tal

Medvind för Norden i Europa

 

Ålänningar, kamrater, världsmedborgare

 

Det finns människor som trivs i skärgården på sommaren, när det är sol och havet är varmt och det blåser förlig vind. Jag är en av dem. Så finns det människor som trivs i skärgården när det är + 3 grader i vattnet, +2 i luften, när det regnar och blåser en frisk nordan. Jag är en av dem också.

 

Det var en dansk populist som en gång gick till val med löftet om ständig medvind för cyklister.  Han vann valet.

 

Medvind är bra i politiken och den är bra på havet också, det vet mina släktingar i Föglö som har seglat på världshaven i hela sitt liv. Men de vet också att ännu bättre än medvind är rätt mål, en pålitlig kompass och ett bra sjökort.

 

Den som alltid seglar eller cyklar åt samma håll får till slut medvind. Och till skillnad från den som vänder kappan efter vinden kommer hon fram till sitt mål även om det kan ta tid ibland.

 

Idag har vi i hela Europa medvind för populisterna. Men jag tycker inte deras vind luktar så gott.

 

*

 

Bästa damer och herrar, bästa barn och bästa vuxna,

 

Första maj är glädjens och arbetets fest.

 

Jag firar gärna den festen på Åland.

 

Alla människor har sina smultronställen; platser som ger oss glädje, där vi kan vila ut och bli starka. För mej finns de viktigaste smultronställena i Föglö. Jag vet därför att det finns mycket glädje på Åland. Men det finns också mycket arbete,

 

Arbetslösheten i Finland är hög, nästan 9 procent. Men på Åland är den bara 4,3 procent. Också den siffran kunde vara ännu lägre. Ändå är den siffran verkligen värd att fira idag. I Sydeuropas krisländer är situationen en helt annan. Den totala arbetslösheten är en god bit över 20 procent och ungdomsarbetslösheten har i Spanien, Portugal och Grekland stannat på skrämmande siffror som 56,5 eller 61 procent. EU är i kris.

 

Vad säger våra så kallade experter om detta? Och vad säger den finländska pressen? En av vårt lands ledande ekonomer uttalade sej nyligen i Hbl om eurokrisen. Rubriken blev: Euron har gett oss stabilitet. I min andra dagstidning, den stora finska draken Helsingin Sanomat, skrev man nyligen på ledarplats att eurokrisen är över och att situationen nu är stabil. Att vi nu kan vänta oss en återhämtning och bättre tider.

 

Tyvärr har Johnny Åkerholm och Helsingin Sanomat fel. Vi kan inte vänta oss en återhämtning.  Det är bankerna och de stora finansinstituten som har återhämtat sej. De gör stora vinster igen. För dem är krisen över, men inte för oss.

 

Det är inte så konstigt om det går bra för bankerna. Stödet från skattebetalarna i eurozonen till bankerna beräknas uppgå till 1600 miljarder euro sedan krisen bröt ut hösten 2008. Samtidigt har man sänkt löner och förmåner, skurit i den gemensamma välfärden, sparat, sparat och sparat. Många sydeuropéer har störtats i fattigdom och alltför många har det svårare än förr också i Norden.

 

*

 

Ålänningar, européer och världsmedborgare!

 

När Finland och Sverige sökte medlemskap i EU var det många av mina vänner som stödde detta. Jag förstod dem men tänkte själv annorlunda.

 

EU var enligt min bedömning inte bra för demokratin, inte för vårt globala ansvar för miljön och fattigdomen i världen och inte för landsbygden och den gemensamma välfärden. Jag tyckte att vi Norden hade något bättre på gång än de hade i Bryssel och grundade därför kampanjen ”Ja till världen – Nej till EU”. Jag hörde till dem som välkomnade Ålands klara Nej till EU i den allra första omgången av de nordiska folkomröstningarna om EU hösten 1994.

 

Sedan dess har en hel del vatten runnit under broarna. Vi befinner oss inte längre i en Ja – Nej sitution i Europa. Men det kan vi väl säga att nej-sidan i 1990-talets nordiska folkomröstningar inte hade helt fel.

 

Vad händer i EU idag? Vi går till val för Europaparlamentet den 25 maj. Konstellationen inför valet är extremt tydlig. Tre krafter tävlar om vem som blir tongivande i europeisk politik de närmaste fem åren.

 

Den traditionella högern, dit moderaterna och samlingspartiet, men tyvärr också en stor del av centern och även sfp idag hör, har bytt skinn. Där den förr stod för marknad med ansvar har den nu omvandlats till en radikal frimarknadsrörelse, ofta kallad nyliberalism .

 

Som en reaktion mot de negativa följderna av den nyliberala högerns politik har den rasistiska högern — den rörelse som med en förskönande term ofta kallas populistisk — seglat upp som gallupfavorit i stora länder som Frankrike och England och till och med i vårt nordiska systerland, Danmark.

 

Den tredje vägen i Europa och det goda alternativet till marknadstron och rasismen är det sociala ansvarets Europa.

 

Vi står alltså vid ett vägval i Europa och vägvalet är viktigt. Jag hoppas ni alla röstar i valet i maj för ett socialt, ekologiskt ansvarsfullt Europa.

 

*

 

Följande stora fråga är: Vad skall vi göra sedan, när vi har vunnit valet? Det framgångsrecept jag arbetar för har jag sammanfattat i devisen: Mera Norden — Mindre EU.

 

Om vi på Åland, i Finland och i Norden vill göra det bästa möjliga för oss och för världen så tror jag att det bästa vi kan göra är att förstärka den nordiska modellen och det nordiska samarbetet och ta mera distans till krisernas, marknadskrafternas och rasismens Europa.

 

Det betyder inte att vi inte skall vara med om att förbättra EU också. Min vägkarta har två moment.

 

I moment ett ändrar vi kursen och förutsättningarna för den ekonomiska och sociala politiken i Europa.

 

Skatteflykten från EU beräknas uppgå till 1000 miljarder euro – varje år. Det är mera än de europeiska länderna sammanlagt satsar på hälsovård. Så kan vi inte ha det. Den nordiska välfärdsstaten och skatteparadisen ryms inte på samma planet. Så vi måste stänga skatteparadisen. Jag är stolt över att vara initiativtagare i februari 2011 till Finlands första kommunala motion för bojkott av skatteparadisen och i mars i år till det nordiska uppropet mot skatteparadis: www.taxhavenfree.org

 

Att stänga skatteparadisen är viktigt, men vi behöver annat också. Vi måste börja beskatta finanstransaktioner och vi måste ersätta sparhetsen och svångremspolitiken med ekonomisk stimulans för en rättvis omställning som  ger jobb och miljöansvar.

 

*

 

Bästa vänner!

 

Jag älskar politikens detaljer och folkrörelsernas konkreta vardag. Och jag forskar i den moderna tidens historia och samtida alternativ. Men idag är det fest. Så låt mej sluta mitt tal med två teser om moment två i mitt förslag till vad vi gör med Europa efter att vi har röstat och vunnit i valet i maj.

 

Min första tes är att den brittiska, ärkekonservativa premiärministern David Cameron har rätt på en punkt. Alla länder borde förnya sitt EU-medlemskap på basen av en ny folkomröstning.

 

Min prognos för Åland och för Finland och Norden är att resultatet för oss blir mera Norden i gott samarbete med resten av Europa. Det tror jag är en lycklig framtid.

 

Min andra tes passar bra överallt men den passar särskilt bra här på fredens öar. Jag tror att den bästa framtiden för oss och för mänskligheten blir möjlig om hela Europa och hela världen satsar mera än förr på decentralisering, alliansfrihet och demilitarisering.

 

Idag blåser det från norr. Men vi går mot en ny sommar.

 

Tack skall ni ha.

 

 

 

Thomas Wallgren

 

Thomas Wallgren är universitetslektor och docent i filosofi vid Helsingfors universitet. Han är kandidat i EU-valet för socialdemokraterna.