Numero
äänestä numerolla
485

Thomas Wallgren

Blogi – Blogg

Från försvaret av yttrandefriheten till fredskultur

Det är något störande, något djupt obehagligt, i den europeiska debatten om Charlie Hebdo, terrordåden i Danmark. Det är inte fel att försvara yttrandefriheten. Det måste vi göra. Men frågan är hur vi gör det.

Det hjälper oss föga att vi fördömer högerpopulisternas anti-semitism och rasism om våra egna reaktioner inte bidrar till förståelse, försoning och fred.

Om vi är arroganta gentemot dem som hatar oss, kommer vi då att minska på hatet? Kommer terrorn då att försvinna? – Jag tror att svaret är nekande.

Vi fördömer ISIS våldsdåd. Och det måste vi göra. Vi fördömer dem som utnyttjar en falsk tolknng av Koranen och Bibeln för att uppvigla till terror och krig. Också det skall vi göra.

Men vi prisar västerlandets liberala arv utan att se hur vi i historien har mördat och förtryckt andra för att försvara våra privilegier. Vi håller oss för bättre än andra idag, men blundar för det lidande som vi upprätthåller i stället för att eliminera.
Folk drunknar i Medelhavet och EU stänger sina gränser. Folk dör i olyckor i gruvor och skadas för livet av kemikalier på fabriker i fattiga länder långt borta, men våra mjukisdjur och datorer är billiga och bra.
Vi ger Nobels fredspris åt Barack Obama som gjort ofta återkommande mord på oskyldiga civila med så kallade drönare till en omistlig del av den nya amerikanska krigspolitiken, den politik som en del kallar ”säkerhetspolitik”.

Vi skall inte räkna antalet döda. Vi skall inte jämföra drönarattackerna med Isis terror. Vi skall fördöma båda och motarbeta båda och vi skall bygga fred.
Men det är inte vad vi gör. Vi fördömer med ena ögat öppet och det andra stängt. Vi motarbetar Isis, men vad har vi gjort för att stoppa det postmoderna drönarkriget? Vi talar om yttrandefrihet men vi rustar för krig.
Jag ser ingen ände på terrorn mot de västliga nationerna om vi fortsätter att försvara yttrandefriheten men glömmer att den friheten är en del, men inte den enda delen, av en svår men livsviktig dröm om en värld där alla människors gemensamma, omätliga människovärde respekteras.
Bara om människor i andra länder kan se oss européer och västerlänningar som medarbetare och potentiella vänner i bygget av en rättvis värld, bara om de kan se att vi vill bygga fred tillsammans med dem, bara då kan terrorn ta slut.

Thomas Wallgren

Kilpisjärvi 18.2.2015